Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan grupputveckling och stress, grupputveckling och emotionell utmattning samt stress och emotionell utmattning, bland produktionsgrupper i en svensk tillverkningsindustri. Data insamladesgenom självskattningsformulär vid två mättillfällen, där 112 (1 009gruppmedlemmar) respektive 98 (823 gruppmedlemmar) grupper deltog.Forskare inom ett interventionsprojekt hanterade datainsamlingen. Pearsons r beräknades och resultaten visade negativa samband mellan grupputveckling och stress, negativa samband mellan grupputvecklingoch emotionell utmattning samt positiva samband mellan stress och emotionell utmattning. Slutsatser var att gruppmedlemmar av mer utvecklade grupper upplevde mindre stress respektive emotionell utmattning och mindre stressade gruppmedlemmar upplevde även mindre emotionell utmattning och vice versa. Resultaten överensstämmer med tidigare, liknande studiers resultat..

Medveten närvaro (mindfulness på engelska) och dess hälsofrämjande effekter ärett väl studerat ämne i relation till en rad psykologiska problem och tillstånd.Dess relation till utmattning är däremot bristfälligt dokumenterad, inte minstvid idrottsrelaterad utmattning. Syftet med denna studie var därför attundersöka frekvensen av utmattningssymptom hos elitidrottare och om dessasymptom hade ett samband med mindfulnessförmågan. Förekomst av positiv ochnegativ affekt kontrollerades även mot både utmattningssymptom ochmindfulnessförmåga. Unga elitidrottare (N = 126, M ålder = 17,4 år) besvarademätinstrument som mätte symptom på kontextfri utmattning(känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet samt mental trötthet),idrottsrelaterad utmattning (fysisk och emotionell utmattning, försämradprestation samt nedvärdering av idrottens betydelse), uppmättmindfulnessförmåga samt förekomst av positiv och negativ affekt. 17 % avdeltagarna uppvisade poäng som indikerar en ökad risk att drabbas avstressrelaterad ohälsa.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Studiens syfte är att undersöka människors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och återhämtning var för sig utifrån variablerna kön, yrkesmässig nivå och att vara förälder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer från StressProfilens databas år 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes på åldrarna 20-49 år som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och återhämtning.

Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades.

Inom vården är empati en viktig grund för vårdarbetet. Forskning har visat att om man känner en ökad empati för en person i nöd så ökar tendensen att hjälpa denne. Frågesällningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur länge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor påvisade signifikanta skillnader inom yrkena på empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati än mentalskötare.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva orsaker till sjuksköterskans trötthet.Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via databaserna Discovery och Medline/Pubmed och 17 artiklar inkluderades i resultatet.Resultatet visade att följande kan orsaka sjuksköterskans trötthet.?Känslomässig/empatisk utmattning?, ?arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning? samt ?skiftarbete och sömnbrist?. Känslomässig/empatisk utmattning kan uppstå i omhändertagande av patient som till exempel när den vårdande inte kan hjälpa en person undgå skada. Stora dramatiska händelser samt mer dagliga situationer kan indirekt utsätta sjuksköterskan för upplevelse av trauma.

Background: The relation between work motivation and well-being are relatively well theoretically entrenched, but few studies have been conducted on nurses within psychiatry. Objective: The aim of the present study was to examine the differences in intrinsic work motivation (autonomy, competence, relatedness), mental health and burnout between young (?40 years) and older (>40 years) nurses employed in psychiatry. Method: The study was an observational study with a cross-sectional design and group comparisons, conducted as a survey. The sample constituted of 60 employed nurses.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Eriksson. C. (2010). How can mental top form be reached? Sport psychology consultants approach to mental training.

Inom vården är empati en viktig grund för vårdarbetet. Forskning har visat att om man känner en ökad empati för en person i nöd så ökar tendensen att hjälpa denne. Frågesällningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur länge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor påvisade signifikanta skillnader inom yrkena på empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati än mentalskötare.

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area.

The purpose of this study was to investigate the relationship between mental illness and socioeconomic factors such as education, age and gender among drug users. Descriptive and ANOVA analysis were performed to 68 structured interviews (Addiction Severity Index basic). Analysis addressed associations between drug usage and level of education, age and gender. Results showed gender differences in self-rated mental health with women drug users rating their mental health lower than men. In addition, there was no association between age, educational level and self-rated mental health.

Background:The definition of mental illness is characterized by a lack of management regarding mood, thoughts or behavior. It is difficult for the person to cope with everyday duties as well as relationships with other people.The study revealed that the society should take action to prevent social isolation for those with mental illness. The central concepts of care theory is love, learning and well-being, where nurses' conditions and actions create results in the patient.Aim:Describe skills and prerequisites nurses need at the meeting of patients with mental illness. A further aim was to examine the ethical considerations included studies made use of.Method:A descriptive literature studyMain result:Nurses feel they do not have skills regarding mental illness. When nurses care for patients with mental illness are often formed stigmatizations regarding these patient groups and care will suffer.

Mental health problems among young people - causes and actions Results from several studies indicate that the prevalence of mental illness among young people has increased recently. This paper has a qualitative approach where three counselors and a school nurse was interviewed. The purpose of this study is to try to get an idea of how these staff are working with young people suffering from mental illness at school. The aim is also to examine whether there is an opportunity for the staff to work proactively to promote mental health..